fantasi.blo.gg

Vissa dagar börjar som en vanlig dag. Men sedan spårar det bara ur och känslorna blir ett enda kaos.

 

Jag kan ibland inte kontrollera mig själv.Jag blir plötsligt elak och snäser elaka kommentarer helt utan orsak och utan att mena det. Jag blir flyförbannad och känslorna tar över helt. Jag styr mig inte själv, utan det är något psykiskt som styr mig. Jag vet inte ens vad jag tänker eller gör. Sedan känner jag mig som en skit. Mitt självförtroende är USELT. Sen känner jag mig värdelös och som en börda som inte borde få finnas...

 

När jag var yngre var jag aldrig första valet för någon, alltid fanns det någon som gick före mig. Även min bästa vän hade alternativ som oftast gick före. Jag fick höra att "så kan du inte ha håret", "du ser ut som en fjortis om du har håret sådär", "de kläderna passar inte dig, dehär gör det bättre" , "inte kan du sminka dig dådär" , "sluta härma mig"...

 

Vissa gånger om det i min vänkrets var någon som var kär i en någon, då fick jag inte veta. "Men hon kom på det själv, du måste ju försöka hänga med och märka lite, så då skulle du också veta".
"Men jag ska säga det åt henne, du kan inte höra förrän du vet, jag säger nog någongång"

"men sluta tjata, du får komma på det"... "Men hon bara vet, okej, men gissa, nog får du veta det då, men inte mitt fel att du är dålig på sånt"

 

Och då var jag ALLTID tvungen att berätta allt, annars var jag en skit....

 

Vissa gånger frös de ut mig. De kunde ringa om jag var sjuk och fråga hur jag mådde. Och om jag sa att jag nog kommer till skolan följande dag så fick jag höra detta: "Åh... är det så smart, tror nog att du ska stanna hemma ännu" Ibland kunde de gå nånstans utan att vänta på mig och bara försvinna. Och då fick jag höra att jag måste ju hålla koll på var de var. Jag fick alltid sitta själv i bussen och inte fick jag heller höra allt de sa. Ibland var jag för gnällig och ibland så hade jag inte sett det de talade om så då var det onödigt att jag deltog i diskussionen.

 

Avundsjuka från en väns sida var också ett problem. Jag fick en systemkamera till julklapp. Och fick höra "men kunde du inte vänta till sommarn så vi skulle kunna ha en båda två. Det skulle ju vara mycket kulare. Du får för mycket"

Eller då jag skulle köpa ny telefon. Jag chattade på msn med min vän och hon skickade bilder på telefoner som skulle "passa mig". Och det var nästan bara bilder på hopvikbara telefoner som inte hade plats för minneskort eller som inte var såna jag ville ha. Jag sa åt henne att jag vill ha en telefon som har plats för minneskort och kanske touch, men jag vet inte säkert om jag vill ha touch. Då skrev hon bara att "men jag tycker att hopvikbara passar dig så bra, det är din stil, du kan ju höra av dig sen så att jag kan säga min åsikt om telefonen" 
Jag åker till affären och hittar en telefon som verkar bra. Touch var den och jag tyckte att den var riktigt en sån som jag skulle kunna tänka mig, så jag köpte den. Då skickade hon om jag ännu hade köpt nån telefon? "Jodå" sa jag, "Den är touch och har plats för minneskort, verkar riktigt bra faktiskt, jag är iallafall jättenöjd med den" Då fick jag som svar: "Men du skulle ju skicka olika alternativ så jag skulle kunna säga min åsikt. Du sa ju att du inte skulle ha någon touch. Nu är jag lite besviken" Och jag var som WHAT?!

 

Nu fattar jag att sådant ska jag inte bry mig om. Nu har jag vänner som är underbara och som beter sig som riktiga vänner och lyfter upp mig istället för trycker ner. Som det ska vara.

 

Men tyvärr har det påverkat min självförtoende och min självkänsla negativt, men jag jobbar på att bli starkare, och då har jag de bra personerna runt mig.